Rekommenderad läsning

Kan jag ha hittat svaren på mina problem. Efter alla fysiska problem jag har haft på senaste tiden som läkarna inte kan hitta något som skulle ha varit fel. Jag har utslag och fått oren hy som aldrig förr. Jag tog upp detta om utslagen med en vän för inte så länge sen och hon frågade direkt om jag inte åt mycket choklad. Jo visst, mängden har ökat på senaste tiden men inte så mycket. Så jag började fundera på vad hon sa. Jag märkte att acnen blev från bättre till sämre igen när jag stoppade i mig en kexchoklad. Jag tror att hon kan ha rätt till viss del med chokladen. Jag googlade och började läsa häpnadsväckande saker om just komjölken.

Komjölken - Kalvens föda eller människans? Hälsa eller ohälsa? Getmjölk ett bättre alternativ?

Detta är en väldigt intressant blogg med mycket fakta att ta till sig av. Skribenten tar upp att komjölk och bröstmjölk skiljer sig med vilka näringsämnen, vitaminer, proteiner mm. som finns i dom två olika mjölkarna. Hur stor förlust av alla vitaminer och enzymer det blir efter pastörisering. Även om allergi och magsmältning av tex proteinet kasein tas upp.

"Kalciumet i pastöriserad mjölk kan helt enkelt inte hanteras av kroppen." 

Han tar även upp att behandlad komjölk associeras med tex: Acne, allergier, astma, kolik, luftvägsbesvär, bihåleinflammation, benskörhet, hudutslag som som eksem, magkramp, reumatiskt så som artrit och fibromyalgi (led och muskelvärk), depressioner, diabetes. Det är en lång lista med olika sjukdomar.

Jag undrar jag om detta verkligen kan stämma. Upp till bevis, jag tänker testa!

Kortfattad förklaring om systemkamera

Att fota är för mig det största intresset. För att vara enbart en amatörfotograf så tycker jag själv att jag kommit en bra bit på vägen. Hur jag efter alla tusen och åter tusen exponeringar jag tagit har tränat upp mitt öga för detaljer, lärt mig hantera kameran har varit en process utan dess like. Nu när en av mina kära vänner nyligen köpt en egen systemkamera, samt att jag får frågor från annat håll ibland, så tänkte jag göra en snabbgenomgång. När jag väl förstod vad allt stod för, vad de gjorde, så trillade polletten ner. Sen dess har jag tagit mil steg som den amatör jag är! Att ha en förståelse för hur bländaren och slutaren påverkar exponeringen kommer att göra så du snabbt kan komma bort från de automatiska lägena och få dig att hantera manuellt läge.

För nikon (För Canon)

Auto är som det låter. Kameran gör precis allt själv, det enda du behöver göra är att sikta och trycka på knappen.. Och detta kan vara (läs är) väldigt irriterande. Den väljer om du vill använda dig av blixten eller inte. Hur hög/låg ISOn ska vara. Hur stor/liten bländaröppning samt hur lång/kort slutartiden ska vara.

P - Programautomatik. Påminner om auto-läget men du väljer själv hur vidare du vill använda dig av blixt eller inte. Du kan även ställa in vilket ISO-tal du vill använda dig av. Kameran väljer med andra ord själv vad bländaren och slutaren ska ha för inställningar medan du väljer hur vida du vill ha blixt eller inte mm.


A (AV) - A står för det engelska uttrycket Aperture som betyder öppning/bländaröppning. Bländaröppningen styr hur mycket ljus objektivet ska släppa in under exponeringen - 

Om du väljer inställning A (AV) på din kamera så väljer du att enbart styra bländarens öppning. Kameran själv kommer ställa in slutaren efter vad den anser vara korrekt. Detta läget är optimalt om du vill fota macro, porträtt, landskap mm.

Bländaren är som sagt den som styr hur mycket ljus som kommer in genom linsen. Ju större öppningen är desto mer ljus kommer in. Hur stor öppningen är kan man se genom att veta vilket bländartal man använder sig av. Exempel på bländartal är f1.8, f4, f5.6, f8, f11. Det finurliga är att komma ihåg att f1.8 är störren än f11. Varför tänker jag inte gå in på utan ni får nöja er med att de bara är så. För den som vill kan man läsa det här. Ju större bländaren blir ju kortare skärpedjup kommer det bli i bilden! 

Bilden till vänster på hunden ser man ett kortare skärpedjup. Där ögonen är skarpa medan nosen och speciellt allt bakom är framför/bakom skärpan. Bländartalet ligger mellan f1,8-f5,6

Bilden till höger är ett bra exempel på en mindre bländaröppning. Här är skärpedjupet långt och så gått som allt är i fokus. Bländartalet ligger mellan f11-f22

Med hjälp av bländaren kan du bestämma hur många detaljer du vill visa upp i ditt foto. Macro fotografering brukar man kunna använda sig av f1.4-f4, porträtt f5,6-f8, landskap f8-f22. På ett ungefär


S (TV) - Det engelska uttrycket på S är  Shutter som betyder slutare. Den styr hur länge bländaren ska hålla sig öppen. Med den kan du bestämma om du vill ha bländaren öppen i 30 sekunder eller 1/4000 sekund.

Om du däremot väljer inställning S (TV) så kommer du bestämma vilken slutartid din kamera kommer att ha. Detta är suveränt om du är osäker på vilken bländare du sk

a ha om du vill fota något som rör sig. Om du vill frysa ett föremål som rör sig i höga hastigheter så använder du en väldigt kort slutare. Däremot om du tar nattbilder kan du behöva använda dig av en väldigt lång slutartid men när du väl ska fotografera nattbilder så rekommenderas du att använda det med ett stativ och manuellt läge.



Bilden till vänster är ett exempel på en rörlig bild. Den är tagen med en slutare på 1/500 som gjorde det möjligt för mig att frysa rörelsen.







Bilderna nedanför är två exempel på kvälls och nattfotografering. Inställningen på den vänster bilden är 30 sekunder, f11 bilden till höger 20 sekunder, f10.

Som nybörjare kan det vara bra att ha en lathund med sig tills man kommer ihåg hur allt hänger ihop. Och självklart ju mer man fotar ju fortare går det tills man har lärt sig. Jag sparar lite på att förklara hur och när man använder sig av ISOn. Samt att jag återkommer mer om tips mm.

Vad krävs egentligen?

Jag har så många tankar men ändå känner jag mig tom. Jag har inget att skriva om. Jag har inget jag riktigt vill skriva om. Efter många om och men så försöker jag skriva ner något för att tömma mitt huvud så det verkligen blir tomt.

Jag var hos läkaren för mer än en vecka sen. Allt jag fick tillsvars var löften och vad han trodde. Inga svar på frågor. All smärta och ovetskap har gjort att jag har tappat glöden, motivationen till att göra något. Humöret är så mycket sämre. Jag har haft svårt med att cyklat sakta på plan mark. Ibland så har smärtan varit så ihärdig att jag trott att mina ben inte skulle kunna bära mig nå mer. Att mina knän bara skulle ge vika.
Jag tror att jag nu har kommit till en vändpunkt. Om jag nu inte blir för hetsig utan tar det försiktigt så kanske jag kan bli bra utan några bakslag. Jag som är en impulsiv människa vet knappt hur man tar det lugnt. Jag har gjort ett träningsschema. Som inte innefattar så många benövningar och enbart gång och lätt cykling så jag kan få en chans att sträcka ut musklerna lite.

Vad krävs det för av mig för att verkligen hålla i detta. Inte göra för lite eller för mycket? Hur ser man till att man inte gör för mycket?

Jag har hela helgen fotat. Jag fick verkligen tillfället att använda och lära mig ett och annat av blixtfotografering! Fick en beställning som jag nu har utfört. Ska bara träffa upp.. ehm, kunden? för att se vilka fotografier som hon vill ha.

Idag säger vi hejdå till en kär vän som ska flytta till England. På återseende kompis! :)

I morgon är dagen D här. Första urvalet inför höstens högskolor.

Stay Strong

Det är snart drygt en månad sen jag skrev. Jag har påbörjat flera olika inlägg men inte slutfört dom.  Allt från att berätta om min dag, nya utmaningar, lite inspiration och mycket gnäll. Men jag har inte känt för att dela med mig av dessa tankar,  förens idag.

För drygt en månad sen så tänkte jag börja utmana mig med att cykla 1 mil om dagen i minst 10 dagar i streck. Blev inte så för jag har haft värkar. Mycket av de dessutom. De senaste två veckorna har varit olidliga men det verkar äntligen som om det börjar bli bättre. Hoppas!
Doktorn sa att det troligtvis var en inflammation i slemsäckarna. Jag är inte så jätte nöjd med min vårdcentral då jag inte känner att jag fick någon vidare hjälp eller svar på mina frågor. Jag har däremot gjort en massa egen informations sökning. Tex, hur det uppkommer, vad symptomen är, hur man blir behandlas, hur man kan förhindra det osv. Och jag må då säga, det finns både lätt information och sen finns det väldigt omfattande information.

Det största bakslaget, förutom att jag har ont och kanske får gå så här i ett par veckor till, är att när jag väl kan börja träna igen så är jag tillbaks på ruta ett. Jag måste verkligen lära mig att träna i på rätt nivå och inte bli för ivrig. Hur man nu lyckas med det då jag är en väldigt intensiv, impulsiv och energiskott till människa. Oftast. Ska även försöka lägga om min träning så jag inte enbart kör stenhård löpning utan prövar något lugnare och mindre slitsam träning också.

Så fort mina knän börjar funktionera som de ska så ska jag anta min egna utmaning. Cykling. Men innan dess så blir  det att försöka sig på med lite yoga! 

Romme, Borlänge. I Bakgrunden syns Nybrobaken.